Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap

Stormen Gudrun fällde S-regeringen

Pressmeddelande
2017-05-22

Att Socialdemokraterna förlorade riksdagsvalet 2006 berodde till stor del på S-regeringens krishantering av stormen Gudrun 2005. Till viss del bidrog även regeringens hanterande av tsunamikatastrofen 2004. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

- Innan har man utgått från att det mestadels berodde på Moderaternas nya profil och den borgerliga alliansens gemensamma agenda som Socialdemokraterna förlorade. Dåvarande statsminister Göran Persson har också sagt att det var fastighetsskatten som avgjorde valet, men det stämmer inte heller. Vi ser att den bristfälliga hanteringen av de båda naturkatastroferna bidrog i mycket hög grad till förlusten, säger Lina M. Eriksson, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

Riksdagsvalet 2006 var ett historiskt val med den största andelen av blockbytare i svensk historia. Hela 150 000 socialdemokratiska väljare valde att byta sida till Moderaterna, vilket gjorde att Socialdemokraterna erhöll sitt lägsta röststöd sedan valet 1914. Från tidigare forskning vet vi att det var just den övergången som kom att bli den mest avgörande faktorn för regeringsskiftet.

På annandag jul 2004 drabbades Indiska oceanen av en tsunami. Omkring 300 000 människor dog, varav 543 svenskar. Två veckor senare, i januari 2005, drog stormen Gudrun in över Sverige. På några platser nådde den orkanstyrka och högsta hastighet som uppmättes var 42 meter per sekund. Stormen är den mest kostsamma naturkatastrofen i svensk historia, och beräknas ha kostat 1 procent av vår BNP.

Lina M. Erikssons avhandling visar att graden av partibytare vid riksdagsvalet 2006 sammanföll med i vilken grad som väljarnas hemkommuner drabbades av stormen Gudrun, och till viss del hur pass drabbade invånarna var av tsunamin.

I arbetet med stormen Gudrun har Lina M. Eriksson intervjuat de Socialdemokratiska politiker som var ansvariga för den krishanteringen, som dåvarande miljöminister Mona Sahlin och infrastrukturministern Ulrica Messing. Hon har även intervjuat de mest aktiva oppositionspolitikerna inom Centerpartiet, Maud Olofsson och Eskil Erlandsson. Urvalet av parlamentariker för intervjuerna är baserat på en analys av de totalt 240 tidningsartiklar publicerade i DN och Sydsvenskan mellan stormdagen 5 januari 2005 och valdagen 17 september 2006 som berör Gudrun som händelse och krishanteringen som följde. I nyhetsartiklarna framgår det tydligt vilka parlamentariker som var aktiva i krishanteringsfrågan, vilket har utgjort urvalsprocessen av folkliga representanter inom Socialdemokraterna och Centern.

Konsekvenserna av stormen Gudrun har uppskattats via ett så kallat naturligt experimentupplägg: Genom att använda mätdata av vindstyrkan under stormen, på kommunnivå, har Lina M. Eriksson särskilt två grupper; de kommuner som drabbades hårdast och de som inte drabbades alls. Till skillnad från tidigare forskning, vars analys till stor del bygger på subjektiv enkätdata, är det här ett mer objektivt tillvägagångssätt i att analysera vad som kan ha påverkat hur valet 2006 föll ut.

Som en extra analys i sammanhanget har även opinionsdata använts. Tillsammans med valdataanalysen ger det en mycket intressant bild. När man jämför de drabbade kommunerna och kontrollgruppen ser man tydligt att populariteten för S sjönk i parallell med att den steg för M redan innan Alliansen hade format en gemensam agenda. Det här skedde inom ett 6-månaders intervall när stormen Gudrun inträffade.

- Det här är en tydlig indikation på att stormen Gudrun hade en betydande roll för regeringsskiftet. Det gör att vi måste fundera kring hur pass mycket man faktiskt kan tillskriva formandet av Alliansen och deras gemensamma agenda som förklaringen till dess seger i valet 2006, säger Lina M. Eriksson.

Vad det gäller tsunamin, är det Sveriges enskilt mest nyhetsbevakade händelse sedan medierapporteringen av andra världskriget. Det finns också mycket detaljerat material att tillgå i den rapportering som Kriskommissionen utförde. Därför har inga intervjuer behövts, eftersom tillräckligt med information redan finns dokumenterad för att få en god förståelse för hur krishanteringen såg ut, vilka som ansvarade för att den utfördes, och hur den upplevdes av drabbade individer.

På grund av att valdataanalysen över tsunamin inte är lika experimentell i sitt upplägg som studien av Gudrun, så är analysen något mer svårtolkad. Men forskningsresultaten i sin helhet tyder på att en effekt sannolikt finns och att den rört sig i samma riktning som den av Gudrun.

- Faktum är att S-regeringens hantering av tsunamin är det första kända fallet av hur en naturkatastrof kan ha kommit att påverka ett riksdagsval på andra sidan planeten. Det här är mycket intressant utifrån ett demokratiperspektiv eftersom det belyser hur globaliseringen på ett ganska oväntat sätt kan skapa omständigheter som påverkar väljares röster, säger Lina M. Eriksson.

Det går också att härleda vissa omfördelningar av partibytare bland övriga partier, även inom de båda politiska blocken, till händelserna. Exempelvis var Centerpartiets aktiva opposition och ställningstagande mot regeringens bristfälliga krishantering av båda händelserna uppskattad bland väljare, vilket också belönades vid valurnan. Dessutom indikerar forskningsresultaten att väljare lämnade Folkpartiet och gick till Centerpartiet, vilket kan kopplas ihop med Folkpartiets jämförelsevis blygsamma ställningstagande i krishanteringen av framförallt tsunamin.

- Att Centerpartiet tog ställning på de drabbades sida hjälpte sannolikt partiet att ta sig ifrån periferin av svensk partipolitik till att bli det tredje största partiet i riksdagen. Min slutsats blir därför att krishantering av naturkatastrofer är en viktig politisk fråga som står högt i kurs bland väljare, och att väljare till viss del belönar de partier som effektivt representerar dem i frågan, säger Lina M. Eriksson.

Eriksson Lina M. (2017), Natural Disasters and National Election: On the 2004 Indian Ocean Boxing Day Tsunami, the 2005 Storm Gudrun and the 2006 Historic Regime Shift, http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1071124

Avhandlingen försvarades den 20 maj.

Kontakt:

lina.eriksson@statsvet.uu.se">Lina M. Eriksson, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och Centrum för naturkatastrofslära (CNDS), lina.eriksson@statsvet.uu.se, mobil 0737-17 50 99